Fast coronakrisen slagit hårt mot svensk ekonomi, har bostadspriserna fortsatt att stiga. Maria Wallin Fredholm ser flera förklaringar till detta. En förklaring är att arbetslösheten inte har stigit så mycket som befarades i inledningen av krisen, och att majoriteten av bostadsköparna fortfarande har en stark köpkraft. En annan bakomliggande orsak är att hemmet har fått en mer central roll under pandemin då många tillbringar mer tid hemma, och hushållen därför är beredda att betala mer för sitt boende. En tredje förklaring är fortsatt låga bolåneräntor och förväntningar om att räntorna förblir låga en bra tid framöver.


”Coronakrisen är annorlunda än många andra kriser. För att minska smittspridningen har man infört restriktioner, vilket framför allt har drabbat specifika sektorer som hotell, restaurang, besöksnäring och kulturella tjänster. Anställda inom dessa branscher har därför påverkats särskilt mycket och försvagat deras möjligheter att köpa bostad”, säger Maria Wallin Fredholm. ”Däremot har personer med fast anställning inom andra sektorer inte drabbats i samma utsträckning under krisen, utan har i stället gynnats av exempelvis fortsatt låga bolåneräntor.”


De lägre räntorna beror delvis på Riksbankens lättnader under krisen. Riksbanken har bland annat köpt bankernas bostadsobligationer vilket i förlängningen bidrar till lägre bolåneräntor. En annan viktig orsak till lägre svenska bolåneräntor, inte minst på längre löptider, är att även globala räntor har sjunkit under krisen.


Att hushållen sätter större värde i sin bostad till följd av att man är hemma i större utsträckning är en annan betydande förklaring till de stigande bostadspriserna. Det är tydligt att efterfrågan – och därmed priserna – har stigit mest på större lägenheter, villor och fritidshus, en förändring som noterats också i andra länder, däribland USA och Storbritannien.

”Hushållen tycks efterfråga mer boyta, något som också bostadsutvecklarna märkt av och därför behövt planera om sina projekt så att de kan erbjuda en högre andel större lägenheter än tidigare”, säger Maria Wallin Fredholm.


Ett annat tecken på att hushållen vill satsa mer på sitt boende är att konsumtionen inom DIY-butiker (från engelskans ”do it yourself”), såsom byggvaruhus och heminredningsbutiker har gått starkt under pandemin.


Även den positiva börsutvecklingen kan ha bidragit till fortsatt höga bostadspriser, men Maria Wallin Fredholm ser inte detta som en avgörande förklaring.

”Vi har haft perioder när börsen har backat kraftigt men då bostadspriserna har fortsatt att stiga, mest tydligt var detta under IT-kraschen för drygt 20 år sedan”, säger hon.


Maria Wallin Fredholm tror att ökningstakten av bostadspriserna dämpas framöver, men spår inte fallande bostadspriser. Bolåneräntorna förväntas förvisso stiga något framöver, men uppgången bedöms ändå bli relativt blygsam och ränteläget förbli gynnsamt.


”Den stora osäkerheten rör huruvida hushållens uppvärdering av bostaden under pandemin är här för att stanna. Vår bedömning är att det i stor utsträckning rör sig om ett bestående skifte, vilket talar för relativt stabila bostadspriser framöver”, säger Maria Wallin Fredholm.

Läs vidare om Swedbanks senaste ränteprognoser i Räntebladet – april 2021.